Eller, så många är de inte. Men de fastnar på massor av bilder. Det är svårt, när de är så himla fina, allihopa. Den enda som höll sig borta idag var Yngve. Förmodligen för att Hobbe höll sig framme…
Jag, Lukas och Hobbe var ute i skogen igår. Lukas har vilat i nästan sex veckor så den unge herrn hade spring i benen. Men han verkar komma ihåg det mesta, så vi hade riktigt trevligt. Den nya dressyrsadeln fick vi inviga ordentligt också, och Lukas verkade gilla den. Lika fria härliga rörelser som vanligt, och de där glädjeskutten han gör hade han nog inte gjort om han besvärades av den, så det var ju ett gott betyg att han brallar lite med mig 🙂
Lukas den Förskräcklige håller koll över gården.
Han poserar som en hund på utställning. Abbe poserar inte över huvud taget. Hon är upptagen.
Plötsligt bestämmer hon sig för att visa upp sig från sin bästa sida - undersidan. Det är i alla fall den största sidan...
Det firas med lite rally.
"Jag ska med! Vänta på mig!"
Stiligaste slyngeln.
Fina lilla Abbe. Lurvig och en aning korpulent. Men vad gör det?
Hon fick lite skor på framfötterna igår. Hon är som alltid en pärla hos hovslagaren och lyfter gärna fötterna innan man ens hinner be henne.
"Mmmhhhmmm... Pinne..."
"Det är något här!"
"Näe.. Jag tror den rackaren slapp undan..."
Hobbe får leta nya jaktmarker.
Smakar lite här... Och sen lite där...
Det satt några större eländen högre upp i träden som också såg hungriga ut. Men de hann lyfta och försvinna innan jag hämtat något åt dom.