Lukas hälta blev inte bättre. Tvärtom, så blev den värre. Under tisdagen kände hovslagaren igenom hoven med visiteringstång utan att hitta några tecken på hovböld. Och hältan blev ännu värre. Så jag och Lukas gjorde en utflykt till Ramkvilla och hästkliniken. Och väl framme där hade en böld i alla fall letat sig upp ända upp till kronranden, och där hade den tittat ut… Stackars älskade lilla Lukas, det måste ha gjort ont.
Men det var ju tur i oturen, en hovböld är ju lätt åtgärdat, och veterinären kunde lokalisera eländet. Dock inte med tång, för även om hon visste på ett ungefär var den satt reagerade han inte på tången. Däremot syntes det när hon drog sömmen för då började han läcka…

Lukas visade återigen att han är en riktigt riktigt bra kuse. Trots att behandlingen vid flera tillfällen förmodligen var ganska obehaglig stod han snällt och väntade. Transporten är heller inga problem. Magnus hjälpte mig här hemma, men hem från kliniken kom vi för egen maskin.

Nu står han med gipsad fot på ”boxvila”, som i Solhem betyder lösdriftsarrest. Lättare att gränsa av en halva lösdriften, så kan han ändå prata lite med Abbe och ha lite koll. Jag har dessutom precis varit ute i trädgården och gjort en liten sjukhage, så han får gå på klippt gräs imorgon, så blir det kanske inte riktigt lika blött. En snygg mockasin i läder och nylon har han fått med sig att ha ute, så han håller hoven torr 🙂

Fina Lukas. Vid gott mod trots allt.

Här hemma är lagården färdigmålad, får ta några bilder på den någon dag. Nu har jag satt tänderna i pannrummet med… Måla måla måla…
Magnus har dessutom kämpat på med balkongen så den är en bra bit på väg. Det händer grejer här hemma! 🙂