Nu var de ett tag sedan vi rapporterade något från Solhem. Det har inte funnits så mycket att rapportera om, dessvärre. Eller dessvärre, det har varit lugnt och skönt, helt enkelt.
Efter att både jag och grannhunden hade gjort en varsin praktvurpa i vår nyslipade hala trappa köpte jag hem trappstegsmattor som klistrades dit. Inte det mest estetiskt tilltalande alternativet, kanske, men det gör trappen betydligt mer lättforcerad och det blev faktiskt lite hemtrevligt med dom. De går i nästan exakt samma nyans som hallgolvet på nedervåningen så de passade bra.
Det fanns även en annan tanke bakom dessa mattor, för om varken jag eller hundar kan hantera trappan så lär ju inte små barn göra det heller. Och det ser ut att bli en förutsättning här inom en ganska snar framtid. Vilket för oss in på nästa bild, rummet bredvid vårt sovrum är på väg att bli barnkammare. För de icke insatta kan jag berätta att detta rum borde stå klart i maj, då ska nämligen någon helt ny bo där.
Vi hade nog tänkt försöka oss på det där rummet själva, men orken och lusten tröt så ”vår” snälle snickare Mats har avsatt några dagar för att få ordning på alltihopa. Han har ställt upp mycket förr och gör det igen, han är bra han. Det som ska göras är att få upp gips på väggarna (klart på bilden), spackel, väv och färg. Golvet är redan slipat och i ordning. Snickerierna och taket ska målas, murstocken ska lagas och ny el ska dras. Fönstersmyg och foder ska på plats.
Jäsningen av den här nye lille krabaten tog dessutom mer på mig än jag hade trott, så numera är jag sjukskriven på halvtid, ligger på sofflocket och äter kakor 🙂 Kanske inte enbart, men mycket soffa blir det. Lätt hänt när man helt enkelt inte kan något annat…
Så det faktum att Lukas inte rids eller används alls just nu på grund av hans hovar passar ju ganska bra. De båda trollen går i hagen och äter sig varma och goa.

Lukas vet nog om att han är rätt stilig 🙂 Han har tappat en del muskler av att bara gå och skrota, men han är snabbt tillbaka igen om bara hovarna vill samarbeta...
På tal om alla dessa djur så förklarar jag krig mot mössen nu. Nu ska det köpas ännu fler fällor och nu ska de dö, allihopa. Trots att jag röjt i klädkammaren och tagit några med fällor därinne redan så FORTSÄTTER de asen att tugga sönder mina grejer. Och de väljer ut det jag tycker mest om också. Så nu har jag tröttnat, på riktigt. Nu är det krig.
Uppdatering:
Bara någon timme efter ursprungsinlägget kastar jag ut ytterligare några råttor på balkongen… Jag skulle ha ner en väska från översta hyllan i klädkammaren, och får ner en av Magnus väskor i samma veva, glor ner i den för säkerhets skull – och naturligtvis – någon glor tillbaka. Stänger väskan igen och kastar ut den på balkongen. Jag hann dessutom se att att det var till den där väskan de små rackarna hade fraktat de knytband de snällt avlägsnat från mina hissgardiner som också låg där. Undrade igår vart de hade gömt de där banden…








