Vi har besök av Amie några dagar. Tova är jätteglad. Lite för glad. Vi får ibland stänga ute hundarna i hallen med galler för att Tova inte låter dem vara ifred. Nu låg hundarna i soffan och jag vände ryggen till ett ögonblick och hör hur någon tjuter av skratt. Då har Tova hittat största gosedjuret nånsin.
Jag gjorde ett försök att skilja på Humle och Dumle, det vill säga de båda nordsvenskarna, som blivit väldigt tighta. Hagen i trädgården är väldigt uppvuxen men Lukas polare Soli riskerar att fara illa av för mycket mat, så Lukas fick gå där själv under några timmar i några dagar. Soli brydde sig inte nämnvärt, och Lukas fixade det också bra mestadels. Men när Soli helt obrydd knatade iväg så långt så Lukas inte längre såg honom blev han lite osalig. Jag passade på att ta några bilder innan de fick återförenas. (Rackaren bröt sig i alla fall inte ut, det är ju ett framsteg!)



