Idag var Hobbe lite mer på hugget. Han var på bättre humör och visade lite bättre samarbete.

Men vi fick börja med att instruera varandra över hindrena. Vi fick alltså träna bakombyten med en mänsklig kurskamrat. Måste säga att Thea var väldigt duktig på långhoppet… 😉 (Undrar vad de andra kurs-människorna tänker om oss stollar på agilitybanan?). Men det var väldigt nyttigt, man förstår ibland att hundarna blir förvirrade!

Sedan fick vi testa lite olika kombinationer med hundarna, och Hobbe skötte sig jättebra. Han tar alla hinder i ett rasande tempo, men efter sista hindret drar Hobbe iväg och gör något annat… Han traskade ut från banan ett par gånger med, och då känner man sig rätt maktlös. Sådär himla nonchalant är han aldrig annars! Blä.

Men han tar alla hinder nu. Han älskar platta tunneln, gungan (fortfarande med lite stöd så det inte går sååå fort) och resten av hindrena. Men vid slalomen hittar Hobbe hellre på något annat…

Sedan fick i träna lite på stegen i ett framförbyte. Återigen fick vi höra skratt från de andra kurserna när vi valsade omkring på agilitybanan…

Sista övningen var en fartbana. Fyra hopphinder, tunnel, hopphinder, tunnel, hopphinder. Hobbe var laddad till tänderna och jag kunde inte få av kopplet fort nog. Ett ”kör”, och Hobbe flög över de tre första hindrena… Och sen, tja.. sen skulle han kissa på redskapsboden och kika ut på vägen. Men lyssna på matte? Nejdå.

Vill ändå påstå att det gick bra idag. Vi har sänkt ribban en aning 😉