Ja… Eh… Min nya utfodringsanordning har ju faktiskt funkat, vad jag vet. Jag har sett Lukas stå och suga lite på linorna som hänger ner, men då har de ju redan kommit ner på uttänkt vis så då spelar det ju ingen roll.
Men idag tittar jag ut, och Lukas kommer i en mycket stilig trav och ser lite uppspelt ut. Med någonting hängande efter sig. En av mina utfodringslinor. Har fastnat i Lukas svans. Kul.
Jag fick springa ut och befria honom från denna styggelse och se till att han inte trasslade in sig, och konstaterade av linans utseende att döma att han helt enkelt måste ha dragit av den. Kul. Verkligen.

Ja tog ut stegen för att klättra upp och montera upp den igen, men ser när jag närmar mig brottsplatsen att han inte bara dragit av linan, utan han har lyckats DRA HELA TIMERN FRÅN TRÄDET. Timern sitter ju på ett träd utanför hagen, men ändarna på linorna sitter ju fast i den för att linorna inte ska dras igenom helt och hållet. Han måste dragit något eländigt för att få loss den. Han hade dessutom passat på att ha sönder den YTTERLIGARE. Jag tror inte Lukas vill ha någon lunch. Lukas kanske tycker han behöver banta? Lukas kanske inte ska få någon mer mat, över huvud taget? Argh…

Magnus var snäll och svetsade ihop timern när jag klättrade upp på stegen och drog om linan  han stuckit iväg med.

Det är snart sommarbete. Jag längtar nog mer än hästarna…

I övrigt är faktiskt Lukas en av de bättre kusarna jag träffat. En fröjd för ögat, och minst lika fröjdefull att rida. Det är tur för honom det… 😉