Eller, det var väl en sanning med modifikation. Lukas – matte 329-1 kanske är mer rimligt, men JAG HAR LYCKATS. Tror jag i alla fall. Att hålla hästarna från lunchen ända fram till just lunchtid.
Det har ju varit ett litet dilemma det där. Jag vill att hästarna ska få lunch när jag är på jobbet. Så jag köpte tidigt en jättefiffig (och jättedyr) timer som kunde styra en grind och hej och hå. För att göra en lång historia kort – nä, det funkade inte. Lukas åt lunchen oftast innan frukost. Trots enträgna försök från min sida för att få honom att låta bli.
Men häromdagen – snilleblixt, ypperligt briljant idé – om man inte kan hålla Lukas borta från maten så får man hålla maten borta från Lukas! Genialiskt! Så jag (eh.. Magnus) monterade timern på vår stora ek, jag klättrade upp på stege så högt stegen nådde och fäste fast block och flagglina i en av grenarna som sträcker sig ut i hagen, så jag helt enkelt kan hissa upp maten i trädet och sen ställa in önskad tid för eländet att dunsa i backen med hjälp av timern. Ni kan ju tro att Lukas höll på att hoppa ut vinterpälsen när jag testade anordningen…

Det ser kanske lite märkligt ut, men det funkar! Timern är en aning misshandlad av Lukas. Man får numera dra upp den med hjälp av en tång, för vredet har han ätit upp.

Lukas var omåttligt nyfiken på det där. Det ser inte så högt ut, men det är 6-7 meter upp. Där kan han ju försöka nå maten...

