Jag tar tillbaka det jag skrev tidigare idag om att Lukas minsann vet hur att uppföra sig… Jag har precis fått hämta hästarna hos grannen igen. Klockan är 21:15. Jag skulle fodra kvällsmat, och kom ut till en tom hage. Fram med lyse i mobilen. Hittar stolpen som någon (Lukas…?) sparkat av, och följde sedan deras ganska säregna avtryck i snön: Abbes små nätta ponnyhovar, och Lukas dasslock som dessutom har en ganska annorlunda form. Kors och tvärs och runt i cirklar på fältet ovanför huset, en konstig genväg bakom grannen ridhus, vidare förbi deras stall och hus, ner på vägen, turligt nog hemmåt igen, men sen upp till grannens stall igen. Och där hittade jag dom. Framför dörren. ”Hallååå, har ni fest eller..?”
Dom måste helt enkelt bara legat en minut före mig för jag gick ju förbi stallet på vägen…
De blev dock glatt överraskade av att jag hade med mat till dom, i form av havre i en hink, så det var bara att promenera hem igen med rymmarna i släptåg. Rackarns odjur, vad fina dom är…